SAMORDNAREN

Våldsbejakande. Svårgranskade. Ett hot mot demokratin.
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin, journalister och polis ger sin syn på aktivisterna.

Rädslan för våld och hot är utbredd, demokratin sargad.

Som nationell samordnare tycker Mona Sahlin att våldsbejakande extremism är ett problem som behöver tas på allvar.
– De vänsterextrema utför väldigt mycket våld mot åsikter. Kanske till och med mest våld i dag.

Den statliga utredningen står däremot inte oemotsagd. Kritikerna undrar: Vad innebär begreppet våldsbejakande egentligen? Inskränker Nationella samordnaren på åsiktsfriheten?

I DN Debatt (22/3 2015) anklagar 15 professorer Nationella samordnaren och handledningsverkyget Samtalskompassen för att vara demokratifientliga och undergräva ungdomars demokratiska engagemang.

Mona Sahlin håller inte med. Människor är rädda och det får inte underskattas, svarar hon.

utpekade_kap3_mona1

I Aftonbladet Kultur (4/3 2015) bemöter Agnes Stuber och Maja Dalskov från Allt åt alla Stockholm kritiken mot förbundets påstådda ekonomiska stöd till Revolutionära fronten: ”Det stämmer inte. Pengarna som åsyftas gick till enskilda individer som har anklagats för påstådda attentatsplaner som de aldrig har åtalats för.”

FAKTA – Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (NS)

  • I juli 2014 utsågs Mona Sahlin av dåvarande regeringen till Nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
  • Utöver Mona Sahlin består sekretariatet av ytterligare nio personer.
  • Huvuduppdraget är att öka den allmänna kunskapen om extremism och skapa lokala samarbeten mellan skola, polis, socialtjänst, trossamfund och civilsamhälle.
  • NS samarbetar med 16 olika myndigheter, bland annat Säkerhetspolisen.
  • NS erbjuder ett webbaserat utbildningsmaterial som kallas Samtalskompassen. Det riktar sig till personal som möter unga personer i riskzonen för radikalisering.
  • NS har identifierat fyra autonoma vänstergrupper som våldsbejakande. Dessa är Revolutionära fronten (RF), Antifascistisk aktion (Afa), Syndikalistiska ungdomsförbundet (Suf) och Allt åt alla (AåA).
  • Uppdraget löper till och med 15 juni 2016. Då ska samarbetet mellan nationella myndigheter och lokala aktörer fungera så pass väl att en nationell samordnare inte längre behövs.

—————

Det är inte ofta den autonoma rörelsen granskas. Det beror främst på en samhällsacceptans av deras värderingar, enligt journalisten Anna-Lena Lodenius.
– Så fort du andas i en stavelse att du är kritisk och ska granska, då blir det svårt.

Foto: Jessica Gow/SCANPIX

Foto: Jessica Gow/TT

Anna-Lena Lodenius låter frustrerad. Hon menar att de autonoma är svårast av alla att granska. Att det finns en uppfattning om den generellt goda vänstern, som ibland anses gå för långt men ändå får en ”godkänd och passera”-stämpel i sina aktioner.
– Visst, man får komma ihåg att de frågor som extremvänstern driver ofta har en acceptabel värdegrund. Vissa kämpar mot rasism och främlingsfientlighet. Men problemet är att oavsett värderingar, så har extremvänstern fortfarande en bild av att det är okej att gå förbi demokratin. Att det är okej att ta till våld mot folk som man inte gillar.

Hon poängterar att autonoma, som hon även kallar vänsterextremister, mestadels utövar våld mot egendom, men att de är väldigt snabba med att attackera sina meningsmotståndare.
– Det gäller även folk i etablissemanget som i stort delar extremvänsterns värderingar, det är väldigt mycket motstånd mot granskning. Det är ett problem för demokratin.

Magnus Sandelin är journalist och författare och har tillsammans med Anna-Lena Lodenius skrivit flertalet artiklar och böcker om extremism. Båda har bidragit med material till Samtalskompassen.

Sandelin har granskat nazister, jihadister och vänsterextremister. Han har utsatts för hot från alla tre miljöer men menar att extremvänstern reagerar värst.
– Det är den miljö som reagerar mest intensivt när man granskar dem, det är min uppfattning. Det handlar inte bara om hot, det är ett starkt ifrågasättande. Det kommer inte bara från miljön själv, utan från andra journalister, debattörer och en del forskare som har en större förståelse för den här miljön, säger han.

—————

Lunds före detta närpolischef betraktar de han kallar autonoma som beräknande och våldsbejakande.
– Säpo har sagt att de autonoma inte är ett hot mot demokratin, men jag kan säga som långvarig lokal polischef i Lund att de är en fara för den lokala demokratin. Det är rent förjävligt, säger Jörgen Nilsson.

Foto: Jessica Gow/TT

Foto: Jessica Gow/TT

Jörgen Nilsson var Lunds närpolischef i 17 år. I maj 2014 vandaliserades kulturhuset Stenkrossen i Lund efter att hundratals ungdomar festat på gatorna i samband med en manifestation. Bland annat förstördes en ungdomsteater inne i kulturhuset.
– Det var absurt. När vi pratade om riskobjekt så fanns det många, allt från polishuset till domkyrkan. Men aldrig någonsin har vi betraktat kulturevenemang eller fritidsgårdar som risk att man skulle slå sönder dem. Det fanns inte i våra tankar.

Allt åt alla pekades ut i media som delvis ansvariga men de förnekade att de hade varit där. En grupp som kallade sig för Brytfest i Lund tog på sig ansvaret och menade att det var en protest mot Lundapolisens agerande vid en 1 maj-demonstration tidigare samma vår.

Efter vandaliseringen upptäckte polisen en hink med fem molotovcocktails i kulturhuset. Det förvånade inte Jörgen Nilsson som berättar att lager av gatstenar och andra gatustridsmedel ibland upptäcks i samband med vissa demonstrationer som de autonoma miljöerna medverkar i.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Foto: Hasse Holmberg/TT

Han menar att de autonoma grupperna ofta förbereder en konfrontation mot polisen.
– Jag vill inte uttrycka det som att det är vardag i vår stad, men vi räknar alltid med att det kan hända. Det är inte bara ord som utkämpas mot polisen. Samhället betraktas delvis som motståndare. Är vi då närvarande, då blir vi en väldigt tydlig symbol för samhället, så i 99 procent av fallen riktas våldet mot oss.

Även om mycket alkohol konsumerades just vid Stenkrossen och en del pekade på en urspårad fest, så anser den före detta polischefen att våldet inte var en impulsiv handling.
– De här autonoma grupperna är definitivt våldsbejakande. Det är ingen tillfällighet att man använder våld. Det är inte stundens ingivelse, det är naturligtvis planlagt och ingår i deras filosofi.

Det är hårda ord från Lunds förra polischef. Säkerhetspolisen verkar inte hålla med. Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo, uppger att de enbart har koll på våldsamma individer i nätverken, aldrig organisationerna själva.
– Det är inte olagligt att vara med i en grupp. Vi har åsiktsfrihet i det är landet. Vi bevakar enskilda individer som kan vara våldsamma, säger han.

Men om grupperna stödjer våld som metod?
– Vi följer brottslig verksamhet. Stödjande verksamhet som sådan är inget vi följer. De kan ha vilka åsikter som helst, då till exempel förespråka våldsanvändning. Men det är bara de personer som verkligen utför våld som vi följer, inte nätverken.

—————

Tolkningar går isär bland media, aktivister, experter och media när det kommer till svårtolkade begrepp. Vi har bett fem röster komma med deras egen definition.

Våldsbejakande enligt Säpo: ”Att stödja eller delta i ideologiskt våldsamma handlingar”. Foto: Henrik Montgomery, TT

Våldsbejakande enligt Säpo: ”Att stödja eller delta i ideologiskt våldsamma handlingar”.
Foto: Henrik Montgomery, TT

Extremism enligt historiker Rasmus Fleischer: ”Man måste erkänna att det är ett ganska relativt begrepp, det förändras beroende på tidsandan”.

Extremism enligt historiker Rasmus Fleischer: ”Man måste erkänna att det är ett ganska relativt begrepp, det förändras beroende på tidsandan”.

Våldsbejakande extremism enligt Mona Sahlin, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism : ”Man tar sig rätten att  använda våld som strategi  i sin politik eller religion”. Foto: Mikael Fritzon, TT

Våldsbejakande extremism enligt Mona Sahlin: ”Man tar sig rätten att använda våld som strategi i sin politik eller religion”.
Foto: Mikael Fritzon, TT

Vänsterextremism enligt journalisten Anna-Lena Lodenius: ”I de politiska rapporterna menar man att det är den autonoma rörelsen”. Foto: Jessica Gow, TT

Vänsterextremism enligt journalisten Anna-Lena Lodenius: ”I de politiska rapporterna menar man att det är den autonoma rörelsen”.
Foto: Jessica Gow, TT

Autonoma rörelser enligt Sara Duarte, från stiftelsen Expo: ”Utomparlamentariska och självstyrande grupperingar, inte nödvändigtvis våldsbejakande eller extrema”. Foto: Privat

Autonoma rörelser enligt Sara Duarte, från stiftelsen Expo: ”Utomparlamentariska och självstyrande grupperingar, inte nödvändigtvis våldsbejakande eller extrema”.
Foto: Privat

—————

Kapitel 4 – Klockan

”Det är ingenting vi har hört”